Hem
Liljeholmen
Liljeholmens skola,
invigd 1881. Vid sekelskiftet 1900 mer än 300 elever.
Församlingshuset
på Liljeholmsberget byggdes 1920-25
,
arkitekt Hakoon Ahlberg
Kåkstäderna Årstadal, Årstaäng och Sjövik
var belägna mellan dåvarande Södertäljevägen och ner mot Årstaviken. Marken uppläts på arrende av ägaren till Årsta gård 1877 och bebyggdes med enkla träkåkar ofta inrymmande flera hushåll utan varken vatten eller avlopp. Vid sekelskiftet 1900 bodde cirka 1600 personer i dessa tidiga förstäder direkt utanför Hornstull.
Marieviks
industriområde med SJ:s lokstallar och verkstäder, Söderberg & Haak m fl.
Vin & Sprit
fanns i Årstadal från 1959 med stora cisterner, bergrum och tankfartyg.
Flottbron
från Hornstull fanns från 1600-talet
Järnvägsbanken
för stambanan från 1860.
Foto från 1910-talet visar gamla flottbron över till tullhusen i Hornstull. Den större bron är den provisoriska spårvagnsbron som på 1920-talet ersätts av den nuvarande Liljeholmsbron.
Den nuvarande Liljeholmsbron är egentligen två. Den södergående öppnades för trafik 1928 och den norrgående 1954.
Liljeholmens stearinfabrik
var belägen i en byggnad intill flottbron 1839-41.
AB Gustaf Ericssons Automobilfabrik
fanns vid Liljeholmshamnen mellan 1906 till 1909
Godsstationen
uppfördes 1910. Stationshuset för persontrafiken upphörde på 20-talet och byggnade revs på 1950-talet då Södertäljevägen breddades.
Municipalhuset
från 1905 var kommunalhus för Liljeholmens municipalsamhälle som 1898-1912 innefattade även Gröndal, Aspudden, Kransen och Reimersholme.
Liljeholmens värdshus
var ett av Stockholmstraktens största och inrättades redan 1685. Den låg vid dåvarande Södertäljevägen direkt utanför Hornstull. Användes på 1800-talet även som tingslokal och provisoriskt sjukhus.
Inköptes av SJ 1858 och användes senare som stationsbyggnad för järnvägen. Revs 1909 då SJ:s nya personstation stod klar.
På värdshusets tomt uppförde SJ även längor med arbetarbostäder (nu Fortums anläggning)
Stora Katrineberg
var vid mitten av 1700-talet ett torp som hörde till Hägerstens gård. Senare på 1700-talet omdanades det till sommarnöje för förmögna Stockholmare. På 1800-talet användes egendomen som bl.a. trädgårdsmästeri och bryggeri. Från 1880-tal styckades ägorna upp och Stora Katrineberg blev kringbyggt av diverse industrier
Uppdaterat 2021-01-04
Utskriftsvänlig sida
Provided by Webforum