Byggnaderna i det smala kvarteret mellan Bjurholmsgatan och Brännerigatan uppfördes som bryggeri redan på 1700-talet.
 I samband med att Stockholm drabbades av smittkoppor och kolera inrättades 1831 ett provisoriskt epidemisjukhus i det f.d. bryggeriet. Från 1878 blev det allmänt sjukhus och fick då namnet Katarina sjukhus. Omgjort till mentalsjukhus 1902 och nedlagt 1935. Kan betraktas som föregångare till Beckomberga sjukhus.