Stockholms bebyggelse


Bryggerierna under 1600- och 1700-talen var rätt småskaliga med kanske en 10-15 personer som ingick i verksamheten. Både brännvin och öl framställdes vid dessa bryggerier. De större "bryggarkungarna" hörde till de mest förmögna i äldre tiders Stockholm. Från mitten av 1800-talet kommer de nya Bayerska bryggmetoderna och många stora bryggerier etableras. Antalet anställda kunde vara flera hundra och miljontals liter producerades varje år. Flera av dessa stora anläggningar är rivna men en del är kvar och utgör sevärda inslag i stadsbilden

Kronobränneriet Ett till det yttre helt intakt bryggeri (och bränneri) från skråtiden. Bryggaren Olof Ström köper tomten med tillhörande brunn i början av 1700-talet. Spannmålsmagasin, bränneri, brygghus, mälteri och kölna samt fähus, stall och vagnsbod uppförs och vid mitten av 1700-talet har kvarteret sitt nuvarande utseende. 1785 förvärvar staten hela anläggningen och under några år fungerar det som kronobränneri. Senare har det använts som magasin, epidemisjukhus och sinnessjukhus.
Neumullers bryggeri Bryggeriet i kvarteret mellan Åsögatan och Kocksgatan har anor från 1670-talet och var tidvis under skråtiden det största på Södermalm. 1853 övertar den tyska sockerbruksmästaren F R A Neumuller det gamla svenskölsbryggeriet och ställer om det till ångbryggeri för tillverkning av bayerskt öl. Från 1889 blir Neumullers anläggning en del av konsortiet AB Stockholms bryggerier och hade vid den tiden cirka 100 anställda. Bryggeriet har på 1900-talet bytt namn till Grönwalls och senare S:t Eriks bryggerier. Öltillverkningen upphörde definitivt 1959.
Nurnbergbryggeriet Intill Fatburssjön (nuvarande Södra Station) har det sedan gammalt bedrivits bryggeriverksamhet. Det kvarvarande hörnhuset Högbergsgatan/Björngårdsgatan uppfördes av bryggaren Sven Roos som bostad och bryggeri redan 1763. 1862 inköptes bryggeriet av den tyske bryggmästaren Fritz Dölling och kom snart att expandera och bli ett av de ledande Stockholmsbryggerierna. Nurnbergbryggerierna upptog vid sekelskiftet 1900 flera kvarter och var ett av Sveriges största med över 150 anställda. Verksamheten nedlades dock redan 1916.

Munchenbryggeriet Bryggeriet vid Söder Mälarstrand startade upp på 1850-talet av svenska ägare men med tyska bryggmästare och fackarbetare anställda. Det mesta av den nuvarande anläggningen uppfördes efter en förödande brand 1893. Vid sekelskiftet 1900 var Munchenbryggeriet Sveriges största med cirka 300 anställda och stod för en fjärdedel av Stockholms ölproduktion. Bryggeriet byggdes ut så sent som på 1950-talet och hade då cirka 450 anställda. På 1960-talet blir Munchenbryggeriet en del av Pripps-koncernen och produktionen flyttar till Ulvsunda.
Stora Bryggeriet AB Stora Bryggeriet i Hornsberg grundades 1890 för att ta upp konkurrensen med konsortiet AB Stockholms bryggeriet. Den stora anläggningen vid Ulvsundasjön togs i drift 1892 men gick i konkurs redan 1910. Det mesta har rivits under 1900-talet men en av flyglarna kvarstår inom det som senare blev en del av läkemedelbolaget KABI.
S:t Eriks bryggerier Bryggeriet vid Kungsholms torg grundades 1859 och kom med tiden att uppta hela kvarteret mellan Söder Mälarstrand och Garvaregatan. Vid sekelskiftet 1900 var S:t Eriks bryggerier landets näst största med över 250 anställda. Den kvarvarande byggnaden med tegelfasad mot torget uppfördes 1902 som korn- och maltmagasin. Från 1908 blir S:t Eriks bryggerier en del av konsortiet AB Stockholms bryggerier och verksamheten lades ner kring 1930.
Hamburgerbryggeriet På 1880-talet anlägger den tyska bryggmästaren Frans Heiss ett helt ny bryggeri i kvarteret Riddarsporren utmed Norrtullsgatan. 1914 uppfördes det stora Brygghuset i hörnet av Frejgatan och vid den tidpunkten hade Hamburgerbryggeriet cirka 200 anställda. På 1960-talet blir bryggeriet en del av pripps-koncernen och produktionen vid Norrtullsgatan upphör 1970.

Källa:Bryggerier i Sverige, RAÄ 1983:3 Staffan Nilsson